Det är klart att när man lever i Göteborgsområdet så har man ju stött på såväl begreppet Ostindiska Kompaniet som skeppet Götheborg. Första gången jag såg fartyget var från en Stenafärja, när man provkörde Götheborgs motorer innan jungfruturen.

Lätt att glömma bort det, men det som idag är Göteborgs Stadsmuseums lokaler var på sin tid Ostindiska Compagniets kontor, vilket framgår av fasadtexten. Jag skall inte ge mig in på Kompaniet och dess historia - den finns skriven många gånger om på nätet!

https://www.soic.se/

http://www.ostindiskakompaniet.se/

https://popularhistoria.se/artiklar/det-stora-aventyret-pengarna-kulturen-och-ostindiska-kompaniet

Ostindiefararen har man ju inte kunnat undgå att se från älven, där den ligger vid pir 4 i Eriksbergshamnen, och några bilder har det förstås blivit från sjösidan.

Men nu är det dags att särskåda fartyget på närmare håll, och redan vid entrén finns det lite uppgifter om det.

Det första man möts av är lejonet i fören, som säkert hade satt skräck i vilken kapare som helst…😉

Beklagar motljuset.

"Götheborg"- jaha, då är vi rätt!

Den ståtliga aktern måste förstås inspekteras!

Visst är hon ståtlig?

Kommen så här långt tänkte jag alltså köpa vykort, men blev ett lätt byte att övertala att hänga med ombord. Hade det varit på den gamla goda tiden hade jag väl blivit shanghajad…

Inne i shopen finns allt mellan te till T-shirts att köpa, och dessutom finns en  utställningslokal, med diverse föremål och en storvideo där en film om fartyget och dess historia visas.

Ombord! Det första som möter en är skeppsklockan.

Mycket tampar, trossar, tackel och tåg är det ombord, och ordning råder!

Jag har faktiskt haft tillfälle att se det helt hantverksmässiga repslageriarbetet när man tillverkade fartyget mastlinor med mera på repslagerimuseet i Älvängen.

Trots att Götheborg ligger vid kaj och kanske har gjort sin sista seglats pågår det ständigt underhåll ombord. När vi var där spolade man däcket och då lyftes livbåtarna åt sidan för att man skulle komma åt ordentligt.

Så här såg det ut på den sida som man ännu inte hunnit spola av.

Som en liten övning fick vi klättra upp i masterna och hissa seglen… Nej, fullt så realistiskt gick det inte till! 😉

Lite kraftigare doningar att reglera seglen med än på en finnjolle…

Vid riktiga hårda vindar kan det krävas fyra man för att styra fartyget. Repen här är gjorda av älghud, faktiskt svårt att få tag på trots att det skjuts så mycket älg i landet.

"Vad sa kapten?" Nej, in i kaptens kajuta kom man bara om man gjort bort sig, skulle säga upp sig eller skulle sjukanmäla sig. Det håller man på även idag, så dit in blev det inget besök.

Dags att klättra upp på aktre däck, och där möttes vi av skeppets moderna styrsystem, som enligt vår guide är lika modernt som det Stena håller sig med. Man brukar "ha locket på", men just den här dagen hade man jobbat med tekniken, så då fick vi se hur manöverbordet ser ut.

Spöstraff? Nej, det är nog bara något som hängt upp sig.

Från aktre däck kunde vi beskåda ett annat vackert seglande skepp, den intressanta Lady Ellen, men henne tänker jag återkomma till i annat sammanhang.

#1 Ståtligt fartyg är hon.

#7 Aktern är väldigt fin.

#13 Tänk vad många timmar som har lagts ner på underhållet.

Dags att be sig ner i fartygets innandömen. Lätt gjort när hon ligger vid kaj, men säkert jobbigare när det blåser 30 m/sek!

Aktersalongen var ett lämpligt ställe att slå sig ner för ett snack om vilka affärer kompaniet sysslade med, vad de förde med sig ut respektive hem. Den som trodde att fiffel med bokföringen är ett nytt påfund skall veta att Ostindiskas bolagsledning var snabba att makulera handlingar över affärstransaktioner, vilket var snopet för dåtidens myndigheter och nutidens forskare.

En rundtursbåt från Paddan smyger upp akteröver för att beundra fartyget på nära håll.

In på kanondäck, där tio kanoner fanns som trygghet mot närgångna - dock ej Paddanresenärer.  Här fanns även sovplatser, vattenförvaring samt bås för medförda kreatur.

"Man kanske skulle…?"

Vem matar skanssvinet idag?

"Titta in i min lilla kajuta".  Här kinesade man förr, och så här har även nutida besättningar bott. Man har haft ett minimum av utrymme för personliga prylar i anslutning till sin sovhängmatta eller sovalkov.

Bildspel.

Vilket flyt du hade, som kom precis i tid till visningen! 👍

Roligt att följa med på rundturen. Har bara hört talas om ostindiefararen, men aldrig sett den.

Den timslånga vandringen är slut, och mycket klokare blev man nog. Samtidigt så skall sägas att precis allt om hur de gamla ostindieseglana såg ut invändigt vet man inte. Mycket har man kunnat få fram genom ritningar och skisser, annat har man fått gissa sig till. Var satt manskapet och åt - på kanondäck, i kajutan, på däck eller var det passade sig för stunden? En gissning på kanondäck är nog inte fel - det var i alla fall där "färskvattnet" som man hade med sig från resans start förvarades i stora kärl.

Dags att ta en titt på ostindiefararen Götheborg  från grannpiren innan det är dags att ta farväl av henne. Tyvärr verkar det som om hon gjort sin sista seglats, åtminstone större sådan. En ständig kamp för ekonomin är ett problem, ett annat är att hennes sjöduglighet faktiskt är tidsbegränsad och har så varit sedan hon sjösattes - man är nära den tid som man beräknade att hon skulle kunna segla.  Förhoppningsvis kommer hon att kunna fortsätta att visas upp, kanske på en egen plats där Stenabåtarna ligger idag.

Allt annat som finns att berätta från denna expedition till Hisingen kommer i andra trådar…😉

#22 Ja, hon är imponerande, från för till akter! 
Man såg ju bara vid det här besöket hur omsorgsfullt man vårdar fartyget. Hon är faktiskt "shipshape" som det brukar heta, trots att tidens tand gnager henne som allt annat. 

#30 Ja, det var verkligen tur - jag hade ingen aning om att man har guidade visningar!
Kan rekommendera visningen, den var värd biljettpengen.

Riktigt trevliga bilder på en maffig skuta.

#35 Tack! Ja, hon är spännande.

Klart intressant och kul att se hur hon ser ut inne i skeppet.

Ja, lite synd att det verkar vara så få som hittar dit - vi var fem vuxna plus fem barn i den gruppen jag gick i, jag var väl den ende som kan sägas vara göteborgare där. Gruppen efter oss bestod av fem vuxna (inga barn). Jag har inte hört något i media om de guidade visningarna. 

De som åkte Paddan verkade väldigt intresserade - det borde gå att locka fler till fartyget, i all synnerhet när man kan åka gratisfärja till Lindholmen (eller med västkort till Eriksberg).

Konstigt att de inte gör mer reklam för visningarna. 🤔

Ja, man saknade i storleksordningen 15.000-35.000 förra året för att kunna genomföra nödvändiga besiktningar.  Med mer välfyllda grupper borde det ha gått att få ihop.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/definitiva-beslutet-slutseglat-for-ostindiefararen-gotheborg

Historien om ostindiefararen Götheborg på en minut.

tråkigt att ekonomin saknas.

Ja, om det rör sig i den storleksordningen låter det otroligt lite. Ryttar-EM 2017exempelvis kostade mer än 80 miljoner över budget för kommunen…

Exakt, kommunen borde ha råd med att sänka lite till underhållet det får man tillbaka i PR.

Jättefina bilder på vår vackra Ostindiefarare Götheborg! 🙂

#44 Tackar! 👋

Det ger mig samtidigt chansen att tipsa om att lördagen den 4 augusti är det guidning på skeppet till halva priset i samband med Västerhavsveckan.

#45 Så synd att jag inte har kommit hem från min semester då. 😟