.

.

.

.

.

Fina bilder på vargarna.

#6 Tack! 

Hoppas det blir valpar nästa år. Det har inte varit valpar sedan 2008, när dåvarande alfahonan avlivades pga ett hjärtfel. Hanen och de två sönerna behölls och fungerade bra ihop, men i vintras avlivades han av åldersskäl. Sönerna avlivades också, eftersom de inte bedömdes som lämpliga avelsdjur.

Tråkigt det där, när de avlivar djur. 😕

#7

Det där minns jag 😕

Tjusiga bilder (även fast jag inte gillar vargar).

#8 Visst är det tråkigt, men just vargar är ju generellt väldigt flitiga att föröka sig även i djurparker och tyvärr finns det ju inte plats för alla som föds. (Jag anser i vilket fall att djur i hägn bör få utlopp för sin drift att fortplanta sig.)

#9 Tack!

Ogillar du hundar också, om jag får vara nyfiken? (Frågan är inte menad som kritik, en del känner ju obehag eller rädsla inför vissa slags djur. Det får man så klart respektera.)

Som värmlänning så hör man mycket om vargar 😞

Det finns många livsfarliga djur:

http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/varldens-10-farligaste-djur/

#11

Det beror ju på vilka hundar vi pratar om. Stora hanschäfrar och Sankt Bernhard är väl inget jag gillar. Ja man kan väl säga stora hundar överlag.

Detta då jag blev anfallen och bitförsök i ansiktet av schäfer när jag var barn (minns ej ålder men nånstans 5-8 år). Man kan säga att jag kände nos mm men inga tänder. Kopplet räddade mig där. Jag var på väg till fritids och genade i skogen när jag mötte på ägare med hund. Det var trångt så jag kunde inte gå annan väg än förbi.

När jag var runt 20-25 så blev jag anfallen av en Sankt Bernhard på 95 kg. Samma sak där, ett redigt läderkoppel räddade mig, men den Volvo 245 som hunden satt fast i (dragkulan) flyttade sig ca 1 dm då bilen stod på rullgrus. Min brors kompis hund och vi var på besök. Hunden togs bort hyfsat omgående. 

Så därför så vet jag att stora djur helt oprovocerat kan ställa till det så att Sankte Per kommer förbi på en kopp kaffe och det rätt snabbt.

#13 Tack för ditt svar! 

Läste för några år sedan att i Sverige söker omkring 5000 personer om året läkarvård pga attackerande hundar.

#14

Instabila tamdjur finns det nog överallt mer eller mindre. Jag har inte klankat ned på ägarna o ovan fall, men självklart så har detta satt sina spår så jag inte litar på vissa djur. Och det sägs ju att tex hundar känner på människans lukt om denne är rädd eller inte då kroppen utsöndrar dofter. 

Så normalt sett numer så tänker jag väl på att inte lita på hundar till 100%. 

Jag har väl utsatt mig själv för fara en gång och det var inte så många år sen. Det var en stor schäferhane som attackerade en Labrador med bett mm. Jag agerade likt en neandertalare, men det gick bra för både mig och labradoren. Och schäfern skall väl tilläggas.

Inte kul med opålitliga hundar😕

Mitt barnbarn var ca 2år, när en jakthund ”nafsade” ett stort hål i tröjärmen. Som tur var så tog det bara i tröjan och armen på honom.

Vet inte det berodde på att hunden märkte att det var en liten individ🤔, och skulle markera sitt revir för det var hemma på gårdsplanen hos hunden.

#16

Urk. Tur att hunden endast "nafsade". 

Men jag måste oxå få säga enligt min tro, att många hundar nog inte vill nåt illa. De kanske inte förstår att de har vassa tänder samt otroligt starkt bett. Men när en hund går till attack mot hals/nacke, så är det inte tal om nåt gosande. 

Likt vargar så försöker de kväva offret alternativt bita sönder nacken/nerver. 

En stor varghane är väl kanske 75% större än en schäferhane uppskattat, så då torde både tänder och bitkraft åtminstone vara minst 75% mer. Vet att jag läste eller om det var djurprogram på tv där det pratade om 5 cm långa hörntänder på en stor varg. Vet ej om jag minns fel, men oavsett vad så är det inget man skulle villa ta en tungrullare med.

Fina bilder på mäktiga vargar!

Detta med opålitliga hundar är jobbigt och inte alls roligt. Vad folk ofta inte tänker på är att den mest pålitliga och trevliga hund också kan bli arg eller rädd och då ställa till oreda. Numera så har jag ju en rätt liten hund, Zaki väger 15 kg, men även de 15 kilona kan ställa till mycket skada om olyckan är framme. Problemet med honom är att många tycker att han är så söt och vill gärna klappa honom, men det gillar han inte. Han är ganska försiktig /avvisande mot främlingar, men med den egna flocken är han hur fin och trevlig som helst. Precis så var min förra hund också, det var en akita, de ser likadana ut som Zaki, men är tre gånger så stora. Många tycker att de ser ut som nallebjörnar, men humöret är nog mer åt grizzlybjörn än gullig nalle. Detta har folk ofta svårt att förstå och respektera, hundar har på något underligt vis blivit var mans egendom, dvs många anser sig ha rätt att klappa alla hundar.

De människor som medvetet avlar på varghybrider anser jag är ytterst oansvariga!

Även en hund på 15 kg har hundratals kilos tryck per kvadratcentimeter tänder. Kolla tex bara på taxen. 

En gammal bekant hade en sån där Alaska nånting. Stooooor hund. Måste ha varit som en fullvuxen varg. Dessa hundar dras inte för att gå in i fight med vargar om man säger så. Dessa hundar är otroligt krävande djur och får de inte massor med lek och motion varje dag så är det dags att byta hundart. Han gjorde sig sen av med hunden för att han hann inte vara ute 3-4 timmar om dagen.

Det jag skulle komma till är att hunden var mkt stor och stark, men väldresserad, eller kanske tam man ska säga, så länge den fick sin motion, lek och bus.

Han (ägaren) var ute och rastade sin hund och då kommer en annan hundägare med schäfer. Denne hundägare skall nog inte ha nån hund, vilket jag hoppas denne inte skaffat nån ny hund efter det som hände.

Hur som, så började denna schäfer gå till attack (jag förstod inte om den var i koppel eller inte) och min bekant skrek åt ägaren att ta bort sin hund innan nåt går illa. Den andra hundägaren lät sin hund hålla på. Det är så jag minns det idag iaf, då detta säkerligen är 25 år sen. 

Det slutade med att min bekantas hund gick till motattack. Som de flesta fall när en varglik stor hund slåss på liv och död med mindre djur, så vinner det det största djuret till 99.999%. Lite brottningsmatch och sen en kraftigt bett runt nacken, sen är det över.

Medans detta ämne föddes med tråden, så kom jag på att vid barnålder (10-14 år nånting) så hade morsans kompis/granne en Chow-Chow (kinesisk tempelhund, osäker på stavning) och den var kelig, busig och ville skoja hela tiden. Jag gillar ju djur och busade så klart med vovven. Ägaren, morsans granne, hade aldrig någonsin sett följande när denne hunden gick till attack och bet mig mitt i huvudets ovansida. Lyckligtvis så fick inga tänder grepp om skallbenet.

Med det sagt, så kan vilket tryggt tamt djur som helst få snedtändning. Chow-Chow har förresten blå tunga 😃

#19 Ja, även taxar kan gå till anfall. Råkade ut för det när jag var runt sex år gammal. Grannen hade en löpande rottweilertik, och den här taxhanen hade storhetsvansinne och försökte uppvakta henne.

Det förstod ju inte jag, så ung som jag var, utan böjde mig ner för att klappa taxen. Han blev ilsken för att han blivit störd i uppvaktningen, och hoppade upp och bet mig i kinden så att det började blöda. Fick åka till lasarettet för att få sytt ihop såret. Det var nog inte så allvarligt för det var bara lokalbedövning och tre stygn.

Har kvar ett litet svagt ärr, men annars satte det inga direkta spår. Var mest rädd för att de skulle avliva taxen, för det var på tal. Tydligen hjälpte mina förtvivlade "försvarstal", för han fick leva vidare. Dock fick han inte gå omkring i byn lös längre, vilket han gjort i många år.

Även om jag föredrar katter så har jag alltid varit svag för stora hundar. De tre finaste hundarna jag träffat är ovan nämnda rottweiler, en stor schäferhanne och en dobermannhanne. Alla tre var tämligen väldresserade, vilket behövs när det gäller dessa raser. I fel händer kan de bli farliga vapen. Annars är favoriterna Leonberger och Berner Sennen. Inte för att jag har träffat så många sådana, men jag tycker de är så vackra.

#20

Jag tror alla djur som får växa upp med kärlek och omvårdnad är bra djur. Gällande taxar så undrar jag om inte de har högst, eller bland de högsta bittrycket mer yta.

#21 Det gäller nog både djur och människor.

Jo, taxar är rätt ettriga. Har för mig att det är en av de små raser som ofta tror att de är schäfrar. 🙂

#22

Jo men visst är det så. De små lilla liven är de som morrar och grejar mest. Många av de har inte ens kommit i målbrottet än 😃

#23 Jag skrev ju fel i #22. Det skulle ha stått "…som ofta tror att de är vargar". 😃

😃